Ledare: En viktig rättegång vid tingsrätten i Helsingfors

Rättegången mot Päivi Räsänen, den kristdemokratiske riksdagsledamoten och läkaren som står anklagad för hets mot folkgrupp, är avslutad och dom väntas den 30 mars. Åklagaren yrkar på 120 dagsböter på grund av ”hets mot folkgrupp” i tre fall-

  1. En artikel i broschyrform hon skrev 2004 för Lutherstiftelsens räkning att homosexualitet är en vetenskapligt bevisad psykosexuell utvecklingsstörning. Till man och kvinna skapade han dem.
  2. En nedsättande åsikt om homosexuella på Twitterinlägg inför Pridefestivalen 2019, där hon kallat homosexualitet för en skam och en synd.
  3. Nedsättande uttalanden om homosexuella i radiokanalen Yle Puha, senare år 2009

Denna text och dessa uttalanden menar åklagaren kränker homosexuellas människovärde och överskrider gränserna för yttrande- och religionsfriheten. Särskilt graverande anses det vara att Räsänen är en inflytelserik politiker som därför ha ett extra stort ansvar för det hon uttrycker.

Försvaret har å sin sida påtalat att yttrandefrihetens betydelse enligt ett lagförslag från regeringen ska vara av särskild vikt när man avgör om något är hets mot folkgrupp. Viktigt är också enligt försvaret också att religionsfriheten tydligt säger att människor har rätt att sprida sin religiösa övertygelse. Försvaret ifrågasätter också det rimliga i att fälla Räsänen för en pamflett som skrevs 2004 och som lästes av väldigt få.

Fallet har vågor har flitigt diskuterats också utanför rättssalen. I tidningen Kyrkpressen har förts en tämligen omfattande debatt. Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand menar här att det inte handlar om huruvida man får citera Bibeln eller inte, utan om vad man kan yttra i egenskap av riksdagsman och läkare, utan att kränka, diskriminera eller hetsa. Han är inte orolig för att kristna ska känna sig pressade om Räsänen fälls och menar att man inte får glömma bort de homosexuella och hur de drabbas av yttranden som Räsänens. Åstand avslutar med att konstatera att frihet kräver ansvar.

Prästen Max-Olav Lassila (kyrkoherde i Larsmo församling) är däremot i samma nummer av Kyrkpressen orolig för en fällande dom. Han räds att kristna börjar idka självcensur och blir försiktiga när det gäller att stå för sin egen tro och att hela det kristna frälsningsbudskapet kan vara i farozonen. Han tycker att vi börjar gå mot ett samhälle där förföljelsen av dem som förunnar kristen tro offentligt håller på att börja. Kritisk till åtalet i sig är Regina Kreander (medlem av kyrkorådet i Grankulla församling). Hon anser att ”Gud kallar alla former av otukt för synd” och att kyrkans uppgift inte är ”att skapa förvirring bland barn och unga”. Kreander är upprörd över att man kan åtalas för att ”kränka andras rättigheter” om man hänvisar till Guds ord. Simon Häger å sin sida skriver i sin insändare att han som homosexuell upplever ”att rättegången mot riksdagsledamot Räsänen förhoppningsvis skall leda bl.a. just en självcensur” och konstaterar att ”en människa föds med sin sexuella läggning” och att denna således ”inte är något man kan välja eller förändra”.

Sammanfattningsvis. Debatten visar att det är fortfarande år 2022 är så att homosexualitet öppet ifrågasätts inom den evangeliskt-lutherska kyrkan i Finland. Så länge kyrkans officiella syn är att äktenskapet ingås mellan man och kvinna kommer denna situation troligen att bestå.   Det är dags att en gång för alla också i kyrkan jämställa samkönade äktenskap med äktenskap mellan man och kvinna. Kanske kan en fällande dom mot Päivi Räsänen vara ett steg på vägen mot en könsneutral äktenskapssyn inom den evangeliskt-lutherska kyrkan i Finland? Det är något att se fram emot.

Peter Björkman