Nåt att bita i

Logo: Ad Lucem

Ledaren i Ad Lucem 4/2007

Det goda enkla

Håkan Näsman

”Det tycks finnas ett nyspirande andligt liv efter all språkkritisk misstänksamhet där ord lever också i det osagda eller andas svagt bakom kontexten som en skygg trevan efter tillit” skriver Carina Nynäs i sin analys i lyrikantologin, Att byta hjärta i ett snöglopp – Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt.
Artiklarna i det här numret (s. 4–41) utgör stommen i det seminarium kring finlandssvensk dikt som hölls sent i november 2007.
Och så är det ofta – att en skygg trevan kan vara så mycket mera än det färdigformulerade men kanske personligen oreflekterade sanningssägandet, för att inte tala om sannings-ägandet.
Nynäs menar lite längre fram att teologin ”behöver gå utöver sina traditionella kategorier för att närma sig den andliga verklighet där människorna lever idag”. Det är väl så att Nynäs har både rätt och fel: God teologi rör sig också utöver traditionella kategorier, god teologi görs i möten där livets stora frågor ställs.
På samma sätt gör en levande kyrka – den är öppen för tilltal, full av tillit. Den lyfter fram de svaga rösterna, de betryckta. När vi tänker på höstens tragiska händelser här i Finland är det också livsviktigt att vi gör just det: öppnar för det som vi kunde kalla de skyggas trevan efter tillit.
Och ännu på tal om tillit: Jag har alltid tyckt om den slogan som man på finska använt inom den nu 110-åriga studentrörelse som FKS utgör.
Ett inkluderande, öppet tilltal, där vi erkänner varandras sökande och samtidigt inger hopp om att göra andliga upptäckter tillsammans – Tulkaa, sillä kaikki ei ole valmista! Kom, ty allt är inte redo!
Håkan Näsman

Tillbaka
© Ad Lucem