Nåt att bita i

Logo: Ad Lucem

Artikel i Ad Lucem 2/2006

Den som sover syndar icke - om den livsviktiga sömnen

Monika Pensar-Granroth

Illustration till artikel i Ad Lucem 2/2006

”Vi drömmer för att avsluta det som blivit på hälft, det vi inte haft möjlighet att i vaket tillstånd bearbeta färdigt”.
Under en tidigare period i livet, då familje- och traumaterapeuten Monica Halinen själv gick i terapi, skrev hon aktivt upp sina drömmar. Hon har ännu som vana att hålla skrivhäftet nära på morgonen, för att genast skriva upp nattens drömminnen.
I dag föreläser hon gärna om drömarbete, betydelsen av sömn och den sömncykel som naturens rytm ger oss. Enligt henne är den förlorade sömnen oersättlig.
”Vi syndar mot våra barn genom att rubba deras dygnsrytm, barn måste vakna för tidigt då skolan börjar 8 och till dagis måste de vakna ännu tidigare. Tonåringar igen sover för länge om mornarna, men totalt sett för lite”.
Vad menar hon? Hur ska vi egentligen sova för att sova gott och är det nödvändigt att drömma?

Kroppens vila
– Vi behöver sömnritualer för att sova bra. Att borsta tänderna, läsa en bok och sätta på nattkräm är våra helt spontana ritualer. Men för att sova gott borde vi börja sänka aktivitetsnivån redan några timmar före vi lägger oss, råder Monica Halinen. Vi behöver sömnen för att återhämta oss fysiskt. Det är bara i djupsömnen som kroppen helt slappnar av, muskelspänningarna löser upp sig och t.ex. hjärtat får nödvändig vila. Unga män som tränar muskler men också festar mycket och sover lite borde tänka på det här. Man måste sova för att musklerna ska bli stora och starka, därför att musklerna förlorar sin kraft om vi inte slappnar av. Hjärtat är också en muskel. Personer som sover dåligt av andra orsaker, som t.ex. smärta och oljud upplever även de muskelsvaghet. Sömnsvårigheter kan också utlösa fibromyalgi.
– Det är endast under nattens djupsömn som kroppen alstrar tillväxthormon. Djupsömn på dagen ger inte samma resultat, för vi är bundna till naturens klocka. Meningen är att vi sover på natten, tillväxthormonet följer den naturliga rytmen som inte går att kompensera med dagssömn. Därför blir vi också skrynkligare av att sova för lite. Huden förnyas inte lika smidigt. Och immunförsvaret börjar svikta.
Om vi hoppar i säng genast efter tv-tittandet eller datorspel, och även om vi somnar av trötthet så gör vi en miss, menar hon. Hjärnan är jätteaktiv och inte beredd för vila. Problemet med dagens livsrytm är att människan sover kortare tid men vi skulle behöva längre tid för sömn, för att hinna processera allt. Vi värnar helt enkelt inte om vår sömn.
– Kroppen börjar kräva snabba kolhydrater om vi inte sover. Vi får otrolig lust på cokis och chips. Det sägs t.o.m. att den som har viktproblem och försöker banta men måste välja mellan att sova eller gå på en joggingtur, ska sova. Sömnen har så stor god inverkan och det är ”inte-sovandet” som verkar skadligt på vårt näringsintag. Vi vill ha det som inte är nyttigt. Att människor förr i tiden levde sundare, utan skräpmat beror inte på att de var mera karaktärsfasta och att vi skulle vara mindre karaktärsfasta nu. De ville helt enkelt inte ”ha” så mycket, även om de skulle ha haft möjlighet till det. De behövde inte de snabba kolhydraterna, för de sov sundare.
– Fysiskt klarar vi oss med mindre sömn; 4 timmar och vi överlever. Men vi behöver 8 timmar om vi vill klara oss psykiskt, säger Monica om den vuxna sömnrytmen. De fyra timmarna som blir ”över” när vi fysiskt återhämtat oss i sömnen, är ”bara” för att sköta vårt psyke.

Sömnhygien i sängen

”Sex är ett jättebra sömnmedel”.
Många undersökningar visar att dålig sömn under tre veckor oberoende av orsak, leder till kliniska depressionssymptom; sänkt sinnesstämning, låg självkänsla, förlorad aptit för både mat och sexualitet.
– I sängen ska man sova, be aftonbön och ha sex. Den som har sömnproblem ska inte jobba i sängen. Och den som sovit dåligt många nätter, kanske inte borde gå på sin föreläsning utan lägga sig. Och bilen ska bli hemma.
För lite sömn och det som först blir lidande är våra kognitiva funktioner. Vår uppmärksamhet blir dålig, oftast korttidsminnet och inlärningen. Sen tar vår integritet skada. Vi blir splittrade och olika delar av personligheten förlorar kontakten med varandra så att vi börjar reagera inadekvat objektivt sett. Även om personen ur sitt eget subjektiva perspektiv fungerar adekvat; försöker hålla ihop. I det långa loppet kan sömnbrist leda till att vi beter oss psykotiskt, förlorar våra gränser och inte kan skilja på yttre och inre stimuli. Det som kommer inifrån tror vi att kommer utifrån.
– Om integriteten är svag möts inte tankar och känslor. Vi kan förklara saker och ting mycket klokt, men våra känslor och vårt beteende säger något helt annat, säger Monica. Vi blir också olycksbenägna om vi inte sover tillräckligt. Vi snavar, kör fel och tappar saker. Och eftersom inlärningen blir sämre av sömnbrist påverkar det vår självbild, hur jag ser på mig själv. ”Jag läser och läser och förstår ingenting och kommer inte ihåg ett enda ord” är problemet för studeranden när studierna inte framskrider. Som trötta är de faktiskt mindre ”smarta” och underpresterar p.g.a. sänkt självkänsla.

Avtrubbning

”Du kan vara bergis på att du sagt något fast du inte sagt det”.
– När vi sover dåligt inverkar det på parförhållandet. Den sexuella lusten blir mindre. Vi är inte känsliga för intryck, vi uppfattar varken det som kommer från andra människor eller från oss själva. Kanske vi helt på riktigt inte ens hör. Och då känner vi oss skuldmedvetna och misslyckade.
Även om det finns mänskliga varia­tioner som vi bör vara observanta på, t.ex. en förlängd dygnsrytm, är vår biologiska klocka tajmad till skapelsens klocka, anser Monica. Hon betonar att det går att välja att lägga sig tidigare. Det går också att ordna det så att vi har det mörkt medan vi sover, eftersom det höjer sömnkvaliteten. Men sen ska vi dra upp gardinerna och inte stanna kvar i mörkret när vi önskar piggna till.
– Det lönar sig inte att dricka kaffe för att bli pigg på morgonen, för det kan ta upp till 30 minuter innan kaffet börjar verka ordentligt. Tiden mellan att vi stigit upp och på riktigt vaknat kallas ”inertia” och tar också ungefär 30 minuter. Vår aktiveringsnivå är alltså redan då av naturen förhöjd, utan kaffet.

Himmelrikets pärleport

”För att ha möjlighet att drömma måste du ha möjlighet att sova tillräckligt”.
Idén med att sova mycket är ju att vi ska hinna drömma. Och den tiden då den vuxna människan somnar bäst är mellan 22 och 23 på kvällen och heter ”drömporten”. Monica berättar att vår sömncykel består av insomnandet, djupsömnen, remsömnen och lättsömnen. Oberoende om vi minns våra drömmar eller ej har vi minst tre drömperioder under natten; remsömnsfaser. Vi behöver dem alla.
– Första remdrömsfasen förstärker nervkontakten med det som jag lärt mig under dagen. Så om jag studerat hela dagen och sen vakar sent i stället för att sova, kan det hända att jag studerat förgäves. Hjärnan behöver den första remdrömsfasen för att organisera sig på nytt. Men somliga är snabba i vändningarna och sover mindre för att de helt enkelt tagit sig kvickare igenom faserna, inte för att de hoppat över något.
– I andra remdrömsfasen börjar vi koppla ihop dagens händelser med händelser från förut. Nu kan det börja hända irrationella saker. Våra drömmar blir bisarra då vi sammanslår dagen med det vi har inom oss från tidigare. I tredje remdrömsfasen bearbetar vi det som hänt tidigare i våra liv; tidig barndom, de närmaste människoförhållandena, våra tidigaste människor. Men också de närmaste relationerna i våra liv just nu hör till den drömfasen.
Det är viktigt att inse att vi inte kommer till den tredje remsömnsfasen om vi inte sover tillräckligt. På lång sikt kommer förlusten av tredje fasen att göra oss illa, vi klarar oss nog men vi blir skadade.
– I vaket tillstånd kan vi inte lappa ihop vårt nattliga drömarbete annat än i terapi eller medvetet drömarbete. Jag har en teori om att människor i vissa livssituationer kan börja vakna väldigt tidigt så att de inte kommer till barndomsupplevelserna. Något aktiverar tidigare upplevelser, vi drömmer men klarar inte av drömmarna och så vaknar vi för att vi inte uthärdar ångesten. Och så blir vi deprimerade. Av att vi sovit för lite. Eller av att vi drömt för lite. Eller både och. Men det är komplicerat och beroende av många faktorer.

Mardrömmarna

”Om svåra traumatiska händelser aktiveras, behöver vi drömma om dem men i stället vaknar vi”.
Våra drömmar berättar mest om oss själva, inte så mycket om andra. Monica Halinen menar att det gäller att både beakta och betrakta drömmarna. Drömmar där vi är jagade förekommer ofta i den tredje remdrömsfasen och har alldeles säkert en funktion.
Det finns olika konkurrerande drömteorier som egentligen kompletterar varandra. Man kan se på mardrömmar som en reminiscens i hjärnan från tidigare skeden av mänsklighetens historia. Vi har en gång varit mera utsatta.
– Vi förbereder oss för det kommande när vi drömmer. Men t.ex. behovet av flykt är inte så aktuellt i samhället av i dag. Ändå kan vi i våra flyktreaktioner följa spåren till urtiden, om vi i vakentid drabbas av verkliga traumatiska situationer. Vi har primitiva inbyggda system. För att skydda oss fungerar vi lika i dag som då människan måste fly eller reagera med nedfrysning när rovdjuret gick förbi.
Vidare tänker hon att mardrömmarna återkommer för att de känns så ångestfulla. Vi strävar till att avsluta det som blivit på hälft och drömmer det som vi inte haft möjlighet att avsluta eller bearbeta färdigt i vaket tillstånd. Och ju mer vi drömmer desto mindre behöver vi göra psykiskt arbete under dagen.
– Om du drömmer bara lite går resurserna till det ännu på dagen och du kan inte ta in så mycket nytt. I drömmarna lever vi samtidigt i det förflutna, i nuet och i framtiden. Mardrömmar borde vi försöka fortsätta när de avbryts och våga möta det ångestfyllda. På så sätt lära vi oss att mardrömmarna går att klara av, säger hon. Men också det mardrömslika bakom drömmen. En drömteori är att mardrömmar har något att göra med den tid då vi är under ett år. I den åldern har vi ännu inte tydliga personlighetsgränser och skiljer inte mellan yttre och inre. Vi har svårt att förstå vad som händer.

Vargtimmen

”För en gammal människa är det hemskt att vara vaken när hela samhället sover, då är hon mera ensam än någonsin”.
Om vi inte kunnat somna 22- eller 23-tiden så höjs vår aktivitetsnivå igen. Vi har en rytm som går i vågor. Ungefär 01 till 02-tiden börjar nivån åter sjunka. Under vargtimmen, då de flesta människor ännu är i sin djupa sömn är många seniorer vakna. Monica beskriver vidare att vargtimmen är den fas i sovandet då vi är som mest sårbara. Allt känns som hemskast då, om vi inte får sömn. Människor har svårt att klara av att vaka just den tiden. Många olyckor är ett exempel på vad som kan ske på grund av den mänskliga faktorn då vi tvingas vaka, t.ex. Tjernobylolyckan.
– Meningen är att vi ska sova som djupast just då. Ingen är vid sina sinnens fulla bruk den tiden och det är då människan fungerar som sämst.

Aktivt drömarbete
”Sömn är inte död. Död är inte heller sömn. Det finns barn som inte vågat sova efter en begravning för att de hört så mycket om att den döda somnat in och att man blir lagd i en kista och sänkt i graven”.
När vi sover är alla livsfunktioner kvar i allra högsta grad, vi är inte ens medvetslösa utan på sätt och vis mera medvetna än människor i allmänhet tänker.
– Därför kan vi påverka våra drömmar. Vi kan veta att vi drömmer när vi drömmer, även om många säger att de inte kommer ihåg någonting. Men det första steget är att skriva upp genast när vi vaknar, vad som helst och inte låta det försvinna … en känsla, en färg och så småningom kommer vi ihåg större helheter.
– Det går också att styra sina drömmar och klara av svåra barndomsupplevelser eller svåra uppgifter i vuxenlivet genom att läsa igenom en på temat uppskriven dröm på kvällen och aktivt önska den. Och sen kanske drömma den. Och fortsätta på den följande kväll, vidare och vidare.
Monica beskriver att vi har fallenhet och behov att se helheter. Visuellt och auditivt, men också psykiskt. Därför pratar vi kanske för oss själva så länge tills vi får en tankegång avslutad, även om många saker blir till natten. Och sen får vi hitta på fortsättningen i drömmen.
– Sanndrömmar kan vara föraningar. Det finns människor som är väldigt känsliga och upplever förvarsel angående framtiden. I urtiden kunde shamanen sia att mammuthjorden var på väg av den föraning som det gav den känsliga personen att förnimma och sedan drömma om stora hjordars vibrationer i marken, före någon annan uppfattat någonting. I dag drömmer vi också vettiga drömmar om framtiden t.ex. när vi är oroliga om vad som ska ske. Vi lever också i framtiden, i drömmarna. Men vi gör oss själva illa med att övertolka drömmar. ”Kanske någon på riktigt tänker så där om mig eller kommer att göra så där”, är bara att skada sig själv, menar hon.

Sova sig sund

”Allting är jag själv. För det är jag som producerar bilderna och replikerna”.
Stereotyp drömtydning är något som Monica Halinen tar avstånd ifrån. Det ger människan en felaktig bild av att drömmarna är sända utifrån, med ett förutbestämt budskap. Drömtolkningsböcker är snarast underhållningslitteratur.
– Om vi vill förstå drömmar på allvar ska det vara ur var och ens individuella perspektiv och inte via allmänna tolkningar. Jag kan fråga mig vad jag lär mig om mig själv via just den drömmen, påpekar hon.
Ur familje- och traumaterapeuten Monica Halinens tankegångar går det tydligt att urskilja två huvudlinjer. Den om sömn och den om dröm. För att behålla vardagsintegriteten är det viktigt att sova gott och lagom länge. Och för att ha möjlighet att sova ordentligt behöver vi en lämplig rytm på aktivitetsnivån under ett dygn. Skolbarn behöver 10 timmar sömn. Tonåringar som somnar först 02 och sover långt in på dagen, har inte lika bra kvalitet på sömnen som den som lägger sig redan 22. Vi sover bäst och djupast tidigt på natten. Morgonnatten blir oroligare och oroligare. Förmiddagens sömn är inte värd så mycket. Och sover vi över 14 timmar i ett sträck har överskottet ingen positiv inverkan.
Av naturliga skäl har vi en låg aktivitetsnivå på eftermiddagen när vi ätit lunch. Då skulle det passa med siesta. De flesta går hem från jobbet just då aktivitetsnivån börjar stiga igen 16-tiden. Och redan 19-tiden börjar den sjunka åter. Dags att förbereda sig för nattens hälsobringande sömnmöjligheter och dröm­äventyr! Och att ge utrymme åt sitt nödvändiga nattliga drömliv. Att drömma är en livsupprätthållande kapacitet, som bringar oss mycket glädje och nöje. Det är t.o.m. möjligt att drömma under alla skeden i sömncykeln och under dagens minitupplurer. Men remsömnen är utan tvekan vårt paradis. Den ska vi värna om och njuta av. Drömmarnas landskap är fridlyst psykisk miljö.

Kontakt:
www.monica.halinen.com
monica.halinen@gmail.com
Text: Monika Pensar-Granroth
Bild: MPG, Vigelandsparken, 2006.

Tillbaka
© Ad Lucem