Nåt att bita i

Logo: Ad Lucem

Ledaren i Ad Lucem 1-2/2009

Konsumtion, lycka och ansvar

Lise Kanckos

Kari Nars diskuterar i boken Pengar och lycka (2006) om pengar verkligen gör människan lycklig. Det är åtminstone en ihållande myt att lyckan hägrar den dag man vinner på lotto. ”Vem vill bli miljonär?” är ett succéprogram av en orsak: tanken att vem som helst över en natt kan bli rik är kittlande. Filmen ”Slumdog Millionaire” (2008), som drog in flest Oscars i år, handlar om den indiske pojken Jamal från slummen som lyckas vinna hela potten i den indiska versionen av ”Vem vill bli miljonär?”. Filmen handlar inte om vad som hände sen efter att han blev rik, men var och en kan förstå att det var ett lyckligt slut. Han fick både prinsessan och halva kungariket – eller åtminstone pengar för att köpa sig ett liv som en prins. Totalvändningen från ett liv i slummen till ett liv med pengar fångar tittaren. Det är som en historia från Sherwoodskogen: ”att ta från de rika och ge åt de fattiga”.
Konsumera mera, uppmanade statsminister Matti Vanhanen. I dagens kristider framställs behovet av ekonomisk tillväxt ofta som en självklarhet inom den ekonomiska och politiska diskussionen, och som ett mått på vår kollektiva lycka. Samhället ska bli rikare för att vi ska kunna bli rikare, och därmed löses problemen med arbetslöshet och fattigdom. Konsumtionen uppfattas därför som en positiv kraft i samhället. Samtidigt kan detta krav kännas tungt för en människa som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Konsumtionssamhället framställs dessutom som någonting okontrollerbart, eller som en naturkraft som drivs framåt av sig självt genom modesvängningar, reklam, utbud och efterfrågan. Är konsumtionen verkligen vägen ur den djupa krisen?
Under de senaste decennierna har konsumentens ansvar aktualiseras på olika sätt i samhällsdebatten och i människors konsumtionsbeteende. Det har uppkommit olika modeller för etisk konsumtion och etisk produktmärkning. Samtidigt är det förstås en förenklad uppfattning att en stämpel på en produkt skulle räcka för att beskriva moraliskt ansvar i konsumtionssamhället. Produktmärkningen skapar framför allt en större genomskinlighet hos konsumtionen, och kan fungera som en karta som ger en viss trygghet i konsumtionsdjungeln. Men vad innebär det på ett djupare plan att konsumera medvetet? I talet om etisk konsumtion finns en risk för moralism då vissa handlingsmodeller ibland presenteras som de enda rätta, trots att konsumtionen egentligen är invävd i ett större ekonomiskt och politiskt sammanhang, där det moraliska ansvaret t.ex. borde relateras till miljö och global rättvisa. Etisk konsumtion borde inte främst handla om att följa vissa handlingsmodeller eller att ha en särskild livsstil. Det är svårt att skapa en generell etik för konsumtionen ifall man utgår ifrån en handlings- eller regelorienterad etik. Konsumtionen behöver betraktas som en del av en större helhet, där olika värden måste vägas mot varandra. Att man skall konsumera tenderar att vara en självklarhet i vår tid, men hur man skall konsumera är en fråga som har fått ökad relevans i samhället.
Du håller nu i ett dubbelnummer, men redan nu kan du börja se fram emot följande nummer som blir ett jubileumsnummer. Du har väl inte missat att Ad Lucem firar 100-årsjubileum i år?! Inne i tidningen (s. 37) hittar du mer information om jubileet.
Lise Kanckos

Tillbaka
© Ad Lucem