Nåt att bita i

Logo: Ad Lucem

Ledaren i Ad Lucem 1/2010

Fult

Lise Kanckos

Fula människor
”Alla människor är fina i Guds ögon” sades det kanske i söndagsskolan. Men är det verkligen så, eller försökte man släta ut någonting problematiskt? Bantning är en viktig del av många människors vardag. Den blir lätt en livsföring som skapar ett ständigt dåligt samvete över ätande och motionerande. Samtidigt tenderar idealkroppen att vara ouppnåelig, vilket gör att bantningsindustrin kan tjäna stora pengar. Det finns alltid fler kilon att tappa och nya bantningsmetoder och -preparat att uppfinna. Men all mänsklig ”fulhet” går inte att banta bort eller ens skära bort med plastikkirurgens kniv. Ibland önskar jag att vi kunde slappna av lite och bli du med våra fula drag, både rynkorna, ärren och kroppsvikten.
Ful konst
Estetiska bedömningar kan också ha juridiska konsekvenser. Ett gott exempel är grafitti, som antingen kan betraktas som estetisk, färggrann konst eller som skadegörelse, beroende på vem som betraktar fenomenet och på vilken plats grafittin målats. Gatukonst innebär lagliga installationer, affischer och klistermärken, medan grafitti innebär en olaglig verksamhet. Gränsen mellan dessa är ändå suddig, och frågan är om en nolltolerans mot grafitti är meningsfull. Vissa former av grafitti kunde snarare betraktas som en viktig del av stadskulturen.
Ful musik
En gång i tiden betraktades jazzen som ful och rebellisk underground-musik, medan den idag är medelåldersmusik för intellektuella och kulturella. Vad var det som hände? En förklaring är att när jazzen utvecklades i Mississippideltat och New Orleans från 1920-talet framåt var den de svartas musik. I takt med att jazzens popularitet ökade breddades också skaran av dem som ville göra vinst på musikstilen med konsekvensen att jazzens status förändrades. Men jag skulle ändå tro att de flesta jazzmusikerna fortfarande definierar sin musik som någonting annat än den kommersiella musiken.
Utanför normsamhället
Dessa tre berättelser om fulhet och estetik har några gemensamma drag. Det som avviker från normen uppfattas ofta som fult. Uppfattningar om vad som är fult, smutsigt, oanständigt eller onormalt förändras med tiden och skiljer sig mellan olika samhällsgrupper och generationer. Å andra sidan kan utanförskapet vara en drivkraft för kreativt skapande och en viktig sida av gruppidentiteten. Drömmen om perfektion är kanske i själva verket en mardröm.

Tillbaka
© Ad Lucem